Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 pritz reuter.
kunna slå upp ett tält för hederligt borgarfolk och
borgar-döttrar, så att äfven de kunna få sig litet förströelse? Eller
tror du, att mina kringlor och smörsemlor inte ä’ lika goda
som sockerbagarens smörja, och att mitt dubbelöl inte är
lika godt som Kunsts rödvin, hvilket smakar som bläck,
hvari flugor ha drunknat?»
»Seså, mor, drick en klunk med!» sade Kristian och
räckte henne sitt glas, »lefver och lunga torka ju annars
på dig.»
»Håll dig på distans med det där otyget 1 — Jag vet
nog, att du nu återigen tycker mig tala för mycket; men
skall jag då inte tala om det, som alla andra människor
tala om? Jag kom nyss från tunnbindar Holz — på våra
tvättkar ha banden återigen sprungit — jag sa’ också, att vi
skulle låta lägga järnband omkring dem — men nej bevars!
— nå, där satt nu Halsband och arbetade åt den gamle
mannen och sade, att om jag kom dit ut med ett stånd,
så skulle han åtaga sig saken och uppträda som
fördansare för oss, för se du skulle just passa ypperligt till
det du I»
»Ja,» skrattade Kristian öfver hela sin glädtiga sida.
»Däri är du således inte emot livad jag önskar 1 Och
om du har någonting emot, att jag utan vidare inbjuder
Dorotea och Stina Holz till aftonen, så... så vill jag säga
dig sä mycket som så, att jag gör det ändå. Till
penzliner-judarna, som under marknadsdagarna ha sina stånd här
utanför vår dörr och alldeles smutsa ned golfvet för mig, utan
att förtära något, kan du gärna fara och låna deras tältduk,
ty med de karlarna och deras rotvälska vill jag inte ha
något att göra.»
»Mor lilla, förhetsa dig inte, du skulle kunnar förkyla
dig, om du nu ginge ut.»
»Å,» sade fru Schult och gick ut, »det skulle du visst
bry dig om!»
Kristian brydde sig verkligen icke heller mycket om
hennes prat; men Rand desto mera, när han gick öfver
torget till slottet, han visste sig intet råd. Löparen^ville
dansa under pingsten, det måste han på en liten omväg
meddela hans höghet — det föll af sig själf, ty därför var
han ju kammartjänare; men skulle han underrätta hans
höghet därom före eller efier pingst? Berättade han det
efter pingst, så hade Halsband visserligen skummat grädden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
