Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
haks riögmt, 155
af den sura mjölken, nämligen dansen; men det kunde
utfalla till hans egen och Mecklenburg-Strelitz’ fördel, ty hans
höghet hade redan ofta befallt, det ingen af hans tjänare
finge dansa med fruntimmer, och han skulle verkligen kunna
i raseri jaga bort Halsband; men då skulle Halsband gifta
sig, och huru stämde det öfverens med hans djupa hat?
Sade han det återigen /or^ pingst, så närde han visserligen
sitt hat med Halsbands förargelse och Stinas smärta; men
huru gick det då med hans egen fördel och hans
fäderneslands lycka? Ty hans höghet skulle i sin godmodighet
nog vedergälla löparen för att han icke gått till dansen, och
vid tillfälle kunde han själf. Rand, så smått föras kring
hörnet och få afsked som kammartjänare. — Detta gaf
honom sannerligen mycket att tänka på. Men Rand våren
stor karakter, såsom det i våra dagar kallas, han blef hellre
en dålig patriot och slog sin egen fördel i ansiktet, än han
uppgaf sin förnämare lidelse, sitt hat; han ville därför i
förväg underrätta hans höghet, och nar han kom in till sin
herre, började han:
»Rätt vackert väder hela dagen i dag, ingen tanke på
åskväder.»
»Jaså?» sporde hans höghet och såg upp från sitt
arbete, ty han satt just och lekte med sin fingerring.
»Ja, och det låter nästan, som om det aldrig mer
skulle regna, och fru Schuft säger, att stadsherden sagt, att
för tre veckor går han i god, har han sagt.»
»Å, när konrektorn inte säger det, så. .. hvad vet väl
en sådan karl om den saken?»
»Det skall ni inte säga, ers höghet, hvarje människa
har sina särskilda märken för väderleken, jag har min gikt,
hagar Schult har en dålig sida, konrektorn har det och det,
och stadsherden har sin gamla bagge; alltsom denna vänder
svansen efter vinden, blir det godt eller dåligt väder.»
»Såå?» frågade hans höghet, och den tanken for genom
hans hufvud, om han icke skulle lägga sig till med denna
väderleksspåman. — »Nå, förstår han sig också på
åskväder?»
»Ja visst, det är just hans hufvudsak: när det är åska
i luften, börjar han vifta med svansen, och då blixtrar och
dundrar det genast. Men nu bryr han sig om ingenting,
utan äter friskt på, som hvarje annat får. Till pingst få
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
