- Project Runeberg -  Hans höghet /
164

(1897) [MARC] Author: Fritz Reuter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i 64 fritz réuteft.

»Nå, Ut med det I» utropade Dorotea. »Hvad står på?»

Och Pagel framstötte nu efter ett långt förspel af
stamningar och ansiktsförvridningar: »Ni skall skicka herr
kon-rektorn hans svarta byxor.»

Dorotea såg först på den olycksalige Pagel, liksom om
hon hade något ondt i sinnet emot honom, och så brusade
hon med ens ut: »Hvad? Först ger han mig dem till
julklapp och jag får dem först vid pingst, och jag har ej
väl fått dem, förr än han åter vill ha dem tillbaka? Se där
har ni det gamla skräpet I» Och därmed slängde hon utan
all respekt de oskyldiga byxorna i hufvudet på den stackars
Pagel.

Pagel tog byxorna och började: »Ad ... ad . .. ad . . .,»
gick mot dörren och kunde först därute i förstugan komma
fram med hela sitt: »adjö!»

Herr kantorn och konrektorn satt vid sin orgel och
spelade så vackert och sjöng ur ett gladt och kraftigt hjärta,
då den olycksfågeln Pagel Zarnewitz kom fram till honom
och höll de svarta byxorna för ögonen på honom, sägande:
»Var så gddl»

Konrektorn for tillbaka, såg på Pagel, såg på byxorna:
»Hvad — hvad?» och glömde både spel och sång, under
det hans skolgossar, i stället för att sjunga, började skratta
och fnysa; hela församlingen vände sig om för att se,
hvad detta uppehåll hade att betyda, och blef varse de
svarta byxorna, som Pagel i all sin oskuld höll högt i
vädret.

Konrektorn for upp från sin bänk, ryckte byxorna ur
Pagels händer och kastade sitt vördnadsvärda plagg på golfvet,
men återvann genast sin vanliga kontenans och fortsatte
med spel och sång. Men olyckan var nu en gång skedd,
och då han gick ifrån kyrkan, blef det ett sådant frågande
och pikande och fnissande omkring honom, att han blef
till mods, som om man stack honom med knappnålar, och
när Pagel sedan åter kom dragande med byxorna och
framstammade den frågan, huruvida han skulle bära hem dem
igen, rusade han i fullt raseri hem, där hans onda ängel
just förde Dorotea Holz i hans väg ute i förstugan.

Dorotea hade under tiden blifvit oense med sin syster
Stina; Stina hade vågat fälla ett par ord till ursäkt för
konrektorn och velat skjuta hela skulden på Pagel Zarnewitz’
dumhet. Men Dorotea hade icke velat för sin del gå in

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:32:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hoghet/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free