Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans höghet. 2 3 3
Ut sina papper, innan hon är fullkomligt på det klara med
afseende på er nåd, och så måste jag först till Strelitz, ty
här finnas inga penningar att få. Och ifall jag ombesörjer
detta i morgon, så kan jag ju i öfvermorgon komma och
föreställa er min fästmö?»
»Är han inte riktigt klok?» utropade hans höghet
förargad. »Jag får ju besök af hertigen af
Mecklenburg-Schwerin.»
»Ja, ers höghet,» sade hofrådet och betraktade med en
på samma gång listig och respektlös blick den höge herren,
som sprang vredgad omkring i rummet, »jag menar också
penningarna.»
»Nå, så kom då, kom då för fan med sin flamma I»
utbrast hans höghet och sprang ut och började löpa
omkring i rummen, i det han såg efter, om allt var i ordning
för emottagande af hans herr kusin.
Men det dröjde icke länge, förrän han blef riktigt vid
godt lynne, i det han kom på det kuriösa infallet att spruta
genom nyckelhålet på de fruntimmer, som voro sysselsatta
med rengöring.
Vi ha nu sett, af hvad skäl hofrådet Altmann
egentligen for med Kunst till Strelitz, och Stina har äfven
fullkomligt sanningsenligt berättat, hvilken olycka som följande
eftermiddag drabbade hans höghet, så att vi endast behöfva
tillägga, att hans höghet visserligen ännu var något svag,
då han fördes tillbaka till slottet, men likväl låg där i det
hela frisk och sund på sin soffa och småningom kom sig
så, att han kunde vänligt lyssna till Friedrich Franz’ muntra
skämt och som en hög anförvant äfven skratta däråt.
Friedrich Franz af Mecklenburg-Schwerin var en ung
och lifvad herre, af naturen kvick och med god
fattningsförmåga, hvilka lyckliga egenskaper han besatt ända in i
sena ålderdomen, så att ännu i dag många lustiga historier
om honom äro i svang inom landet, hvilka på samma gång
bevisa, att han förstått att med ett par väl afpassade
yttranden göra sig omtyckt af sin omgifning och sitt land.
Hvad hans regeringssätt angick, så kunde man
visserligen däri finna några enstaka poster, hvilka ej ville stämma
riktigt; men det ha mecklenburgarna för länge sedan glömt,
och när talet vänder sig om honom, så bli de gamla, hvilka
själfva känt honom, en hel hop år yngre, och hans glada
åminnelse hägrar för dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
