- Project Runeberg -  Boken om Högsjö /
32

(1918) [MARC] Author: Arvid Salvén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru jordbruket bedrefs under medeltiden.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gamle måtte ha användt mycket öl. Humlen infördes
ursprungligen från utlandet i stor myckenhet, men för
att höja den inhemska odlingen stadgades i Kon.
Kristoffers lag, att hvarje bonde eller landtbo skulle
anlägga en humlegård på 40 stänger.

Ursprungligen besåddes samma åker med vårsäd år
efter år, och "träda" förekom ej, men odlingen af
höstråg gjorde sedermera ett annat brukningssätt
nödvändigt. Så uppkom tvåskiftesbruk.

Hvad åkerbruksredskapen angår voro dessa vid
medeltidens början ytterst enkla, men vid dess slut hade
de nått en jämförelsevis hög utveckling. Åkern
bearbetades med årder eller plog, som hade både rist, bill
och styre: det sistnämnda kallades "handvite".
Harfvarne hade träpinnar, någongång järnpinnar.

Vid skörden användes blott mindre handskäror. Säden
bands i "nekar" (kärfvar), som sattes i skylar. Nekar
och skylar måste vara af alldeles samma storlek, ty
sedan skylarne voro uppsatta i rader på åkern skulle
hvar tionde rad undantagas för att lämnas till kyrkan,
prästerna och de fattiga. Därefter forslades det öfriga
in i ladorna.

Att linodling för väfnader redan under 1100-talet
varit gängse i dessa bygder framgår bland annat däraf,
att Ärkebiskop Petrus i Upsala (1187—1197) under
tjänsteresor till de nordligaste delarne af stiftet, som
sträckte sig norrut ända till Uleå älf, anvisade åt
kanikerna vid Upsala domkyrka — förutom andra inkomster
— 100 alnar lärft att utgå det år någon af dem besökte
Hälsingland, hvarmed menades icke blott den provins
vi nu kalla Hälsingland, utan hela Norrland med
undantag af Jämtland och Härjedalen, som då tillhörde
Norge.

I trettonde århundradet voro lärftslakan och
handdukar ingalunda ovanliga, och arbetsfliten hos de
nordiska kvinnorna berömdes mycket af Olaus Magnus i
hans historia: "De gentibus septentrionalibus".

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:59:17 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hogsjo/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free