- Project Runeberg -  Boken om Högsjö /
50

(1918) [MARC] Author: Arvid Salvén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidsmålningar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Per Daniels Pelle bodde i Huse. Själf var han en
illvulen man, men hans hustru var nog ändå sämre.
Hon förledde sin man till mordanslag emot sin
svärfader, som var förmånstagare i gården. Man har ock
velat hålla före, att det var hon och icke mannen, som
ändade den gamles lif genom att slå ihjäl honom med
en stor skyffel. Säkert är, att de båda lastbara
makarne voro ense om att förkorta den gamles lif. Sedan
gubben blifvit mördad, lade de hans döda kropp i en
ryssja, som de sänkte långt ut i Mörtsiön.

Hustrun hade gifvit mannen det rådet, att han skulle
påtaga sig hela den fruktansvärda förbrytelsen, och det
dröjde icke länge innan Pelle blef fängslad. Under det
han satt i fängelset skulle hustrun, enligt förut skedd
öfverenskommelse, begifva sig till Stockholm för att
utverka nåd för mannen, och under denna förevändning
försvann hon. Pelle blef emellertid rannsakad och dömd,
och domen blef, att han skulle mista lifvet. Afrättningen
skulle ske vid Grytån på Dynässkogen. En på den
tiden vanlig "spetsgård" bildades å en af vaktmanskap
omsluten plats, inom hvilken den till döden dömde
skulle afrättas. Vaktkarlarne voro försedda med starka
störar. Den utsatta dagen kom. Det berättas, att Per
Daniels Pelle i sin förfärliga ångest var så "onöjd att
gå till", att spetsgårdskarlarne måste tvinga honom med
sina spakar.

En af dem, som var med i spetsgården, Jacob
Ersson i Flattom, berättade när han kom hem, att då bilan
skiljde den af fasa redan halfdöde fadermördarens
hufvud från kroppen, så hördes ett våldsamt hojtande ett
stycke från skogen. Det var hustrun, som kom. Det
hemska straffet var verkstäldt. Då kvinnan kom fram
till afrättsplatsen blef hon föremål för allas bitterhet,
men ingen rörde vid henne. Man antog, att hon ville
bli af med mannen för att kunna ingå i ett nytt
äktenskap. Huru det blef därmed, är icke kändt, men en
hennes dotter blef gift med den förmente trollkarlen
Jacob Jonsson i Bjertrå.

Och härmed är denna historia slut. Jag känner nog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:25:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hogsjo/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free