- Project Runeberg -  Boken om Högsjö /
161

(1918) [MARC] Author: Arvid Salvén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vården om de fattiga i Högsjö.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Liksom en god son eller dotter, som tillredt sitt eget
hem, gärna vill pynta en kammare och göra den ljus och
varm för att där emottaga en grånad fader eller moder till
fridfull hvila efter den långa, mödosamma arbetsdagen och
omhulda dem med barnslig tacksamhet, så böra ock vi med
oförställd kärlek omfatta våra gamla och nu bjuda dem en
fristad från omsorger och bekymmer. Detta är vår
ofrånkomliga skyldighet, som aldrig bör kännas som ett tvång,
utan som en afbetalning på en stor tacksamhetsskuld. Det
är ingen nådegåfva, som här blifvit beredd åt de gamla —
det är, som sagdt, blott en afbetalning på en skuld för de
mödor, de utstått, för de svettdroppar, som frampressats i
slit och släp under kraftens dagar.

Det kan ej nekas, att det ligger ett visst vemod i de orden
"de gamla". Huru mycket af det mänskliga lifvets "ve"
ligger ej inneslutet däri?

Kommer så sjukdom och kraftlöshet jämte fattigdom, så
blir lifvet tungt. Då ögonen blifvit skumma, hörseln svag
och sömnen flyr den trötte, då lidandet håller nattvaka vid
bädden, då är det svårt att lefva. Att själf en gång hafva
i kärlek till de sina offrat sig, arbetat och sträfvat och
sedan känna nöd och bekymmer och blifva ensam med
tunga tankar — detta är oftast de gamlas lott, hvartill då
kommer modlöshet oeh bittra missräkningar. — Sägen, är
icke detta en hård lott?

Men nu vilja vi aflyfta bördorna, befria från
näringsbekymmerna, göra den kulna dagens afton så ljus och
vacker som solnedgången, när den sprider sin guldglans öfver
nejden; nu skall för våra gamla deras bästa tid komma.
Det är svårt att se ett barnaöga tåras, men det är bittrare
att se en åldring gråta i sorg. De ungas klagan kan lätt
förbytas i nyvaknadt hopp, men de gamles lidanden blir lätt
en tröstlös sorg. Vike då alla dessa det yttre lifvets
bitterheter från de gamle vid inträdet i detta hem! Här hafva
de ingen plats.

Men det finnes inre sorger. Ej blott den jordiska
kärleken vill här möta de gamle, utan äfven en himmelsk
kärlek vill här aflyfta de bördor, som kunna vara tyngre än
det lekamliga lifvets.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:59:17 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hogsjo/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free