Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - I. Brott och Straff (Den 18 Januari 1256)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon ej kunde hålla nålen. Hon tvingade
sig att le öfver sin nervsvaghet, såsom bon
kallade det, men kunde dock ej fortfara.
»Som hon i allmänhet var mycket road att
afhöra berättelser, och hennes
hofmästarin-na var ganska bevandrad deruti, bad hon
henne förtälja något; men knappt hade
denna börjat, och ordet blod förekommit i
hennes saga, förrän hertiginnan utbrast: "Det
är nog, Alice, sysselsättom oss med något
annat."
Hon kallade nu till sig sin gunstling, Ejlik.i
von Brennberg, och bad henne sjunga
någon vacker sång till zittran, för att muntra
henne. Denna villfor med nöje hennes
önskan; men det gick henne på samma sätt, som
hofmästarinnan. Hon hade icke väl hunnit
slå några rörande ackorder, och sjungit
första versen af en den tiden ganska omtyckt
ballad , förrän hertiginnan , liksom med
återhållen ovilja, afbröt henne med de orden: "Jag
vet, jag vet, goda Ejlika; denna sång
känna vi förut; den slutas med döden." Härvid
stirrade hon ned framför sig, såsom hade
hon märkt någon förfärlig syn. Så
besynnerlig hade hennes hofstat ännu aldrig sett
henne.
’Ack, nu har jag påfunnit något,
hvarmed vi nog skola muntra dig," ropade
Elisabeth hastigt. "Du bar ej ännu i dag sett
tuin Konradin, din lilla gudson. Gå och för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
