Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - II. Vännerna (1264)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 45 —
form. Men var mera uppmärksam på din
Roland; du vet att han har sina nycker.’*
Knappt hade han uttalat dessa ord,
förrän Konradins häst skyggade för en klippa
bredvid landsvägen, kastade om, gjorde
några störtsprång, och ilade derpå framåt i
ohämmad fart, med hufvudet nedtryckt i
bringan. Konradin, Som för sin ålder var en rätt
skicklig ryttare, hade några ögonblick
hållit sig i sadeln; men snart öfvergåfvo honom
krafterna, det svartnade för hans Ögon, och
han föll af. Olyckligtvis hade i detta
ögonblick hans ena fot fastnat i stigbygeln, och
ban släpade således med den durkande
hästen. Fredrik hade, så snart ban märkt
olyckan, genast gifvit sin egen springare
spor-rarne, för att söka upphinna och hejda
Konradins. Landsvägen gick här jakt framåt
ett stycke, men vände derpå, vid flodens
strand, hastigt af åt venster. Fredrik
förutsåg, att Konradins häst i sitt raseri skulle
störta ned i floden, hvilken var alltför strid,
att någon räddning skulle varit möjlig.
Denna tanke genomfor såsom en blixt hans
hufvud. Han tryckte derföre de blodiga
spor-rarne djupare i sidorna på sin frustande
springare, flög fram, fattade i den durkande
hästens tyglar, i samma Ögonblick denne
eo-däst var några famnar från den branta
flodstranden, ryckte honom med jättekraft åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
