Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - VI. Beslutet (1267)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 123 —
skall falla för sin egen kraftlöshet eller en
sen ånger, samt inför samtid och efterverld
blifva ett föremål för rättvist hån och
rättvist förakt!"
"Lefve prins Konradin!" skallade det i
salen.
"Mina vänner och fränder," fortfor han,
"bistån mig derföre att återvinna mina
fäders arf, och jag, å min sida, svär att förr
dö, än öfvergifva eder. Låtom oss samla
alla våra stridskrafter, värfva trupper, och
några månader härefter, då de gulnande bladen
i vara skogar falla för höstvinden, men då
doremot uti Italien den af sommarens
brännande hetta förtorkade naturen ånyo
upplifvas, vår och höst, blomma och frukt liksora
förenas, och allt der inbjuder till nöje och
njutning, då följen mig till seger eller död!*1
"Till seger eller död!" instämde alla,
glädtigt jublande.
"Till seger — eller död/" suckade
drottningen med tårade ögon.
Tärningen var kastad, och tåget till
Italien oåterkalleligt beslutadt.
Några veckor derefter finna vi Konradin
och Fredrik af Österrike på borgen
Löwen-hausen, dit den förre begifvit sig, för att
taga afsked af sin älskade Constantia. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
