Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - VI. Beslutet (1267)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 125 —
]ängd? i det de, uli förminskad skala, hvart
och ett för sig, troget återgåfvo salens
utseende och hvad som föregick deruti. Uti
andra ändan deraf syntes Öfver
hufvudingången en läktare, anordnad för musiken, och
hvarifrån än de mest smältande toner och
än krigiska eller muntra ackorder utgingo,
allteftersom arten af de dansar, hvilka
uppfördes, fordrade det. Riddare och damer
trängdes om hvarandra i brokigt hvimmel,
siden frasade, juveler blixtrade, plymer
svajade, och än rörde sig de mångfärgade
massorna i raska kretsar, än sväfvade de i långa
rader upp och ned i salen från den ena
ändan till den andra, medan de äldre af båda
könen, på de omkring väggarne med dyrbara
tyger belagda bänkarne, åskådade ungdomens
glädje. Men så väl deras som de dansandes
blickar fästades ovilkorligt, med ett uttryck
af beundran, på ett ungt par, hvilket nu
framsväfvade vid musikens högtidligt
långsamma toner, för att börja en så kallad
sa-rabande, en den tiden mycket omtyckt dans,
som ungefärligen svarade emot vår i senare
tider införda menuett, ehuru dess rörelser
emot slutet voro långt lifligare. Ingendera
af de två dansande kunde anses vara öfver
femton år. Utom musikens melankoliska
och likväl sköna toner samt det ljud de
dansandes lätta steg åstadkom, var för öfrigt så
tyst i bela salen, att man ej behöfde synner-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
