Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - VI. Beslutet (1267)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mins fäders stridsman. Betänk att mina
ärorika förfäder från himlens höjd nedskåda
på sin ättling."
"O, om de se dig på Italiens trolösa jord,
skola de darra för ditt dyrbara lif."
"Nej, Constantia, de befalla mig att
stan-Ba på min plats och utföra det mig
anförtrodda värf."
"Kan då intet beveka dig," ropade
Constantia knäfallande; "ej mina brinnande
böner, ej dessa heta tårar? Är då ditt beslut
oföränderligt?"
"Oföränderligt," svarade Konradin sakta,
men bestämdt, i det ban upplyfte
Constantia och tryckte henne till sitt hjerta.
Marggrefve Dietrich syntes i detta
ögonblick på tröskeln till rummet, och
betraktade dem med förvånade blickar.
"Oföränderligt?" ropade hon ännu en gång
och fasthöll krampaktigt Konradin, som vid
marggrefvens åsyn vilie stiga upp.
’’Oföränderligt!"
"Då är äfven mitt beslut fattadt,"
snyftade Constantia nästan ohörbart, betäckande
ansigtet med sin näsduk.
Hösten hade redan här och der iklädt sig
sin brokiga drägt» De rödgula björkbladen
dallrade för den friska morgonvinden, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
