Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - VI. Beslutet (1267)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 133 —
till tecken att han dyrkade den glada
vetenskapen, såsom den kallades vid de ridderliga
hofven i Provence. Vid hans sida syntes, på en
liten gångare, en smärt yngling, icke öfver 14
eller 15 år gammal; ty något skäggfjun syntes
ännu ej på de fylliga, men något bleka
kinderna. Anletsdragen voro likväl ytterst fina,
hvilket, i förening med det lidande,
vemodiga uttrycket i hans ansigte, gjorde det högst
intagande. Väl bar han ett lätt harnesk och
stora ridstöflor med små silfversporrar; men
hans klädnad liknade för öfrigt mera en
page-drägt, än en väpnares. Vid folkmassans
minsta påträngande, då de redo Öfver
vindbryggan, drog denne förskräckt tyglarne åt sig, och
pressade sig så nära intill sin följeslagare
som möjligt.
"Mod, junker Diephold," började gubben
leende; "påminn er att ni ernår draga ut i
krig. Då får man icke visa rädsla vid ett så
ringa prof, som detta. Men ännu är det tid
att vända om."
"Nej, nej," svarade gossen rodnande;
"förlåt, gode Archimbald, det skall icke bända
mig mera. Tillräkna det min späda ålder, om
jag ännu ej är så härdad vid åsynen af faran;
det skall nog bli bättre, endast jag får liten
tid på mig. Men fort, fort, att vi ej måtte
komma för sent."
De voro nu på den yttre borggården. Med
yttersta möda kunde de tränga sig fram bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
