Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland - VI. Beslutet (1267)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 140 —
deraf, stirrade hon endast med stela,
uttryckslösa blickar åt dörren, hvarifrån den
älskade sonen skulle inträda. Då och då,
vid det minsta öfvergående buller
derutan-före, tycktes dock hennes ögon lifvas; men
då detta snart förlorade sig i de långa
slottsgångarne, eller någon af höfdingarne inträdde ,
återföll hon genast i sin förra känslolösa
dvala. Hertig Ludvig af Bäjern och grefve
Mein-hard af Görtz, näst konung Konradin
öfverbefälhafvare för hären, felades dock i denna
samling, emedan de voro sysselsatta med
ordnandet af trupperna i och för aftåget. Nu
uppsprungo flygeldörrarne. Konradin och
Fredrik inträdde. Rodnad och blekhet
af-vexlade väl oupphörligt på den förres
kinder; men han gick dock med fasta steg
fram till thronen, böjde sitt hufvud djupt
för sin konungsliga moder, och intog derpå
sin plats vid hennes sida. Några minuter
förgingo innan drottningen hann sansa sig;
men derefter uppsteg hon med yttersta
bemödande, och började: "Tappre riddersmän,
i eder vård öfverlemnar nu en moder sin
ende son, den enda, den största skatt hon
på jorden eger. Det är ej mera drottningen,
som med oro ser framför sig den
tvifvelak-tiga utgången af ett blodigt krig; det är
endast modern, som öfverantvardar sitt enda
barn i edra händer. Hvar och en af eder
minnes, med hvilken kärlek, med hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
