Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - II. Öfverraskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 167 —
nedfällda vindbryggan intågade nu hela
hären. Hade förut på murarne en sådan
trängset varit af den hufvud vid hufvud
församlade folkmängden, att de liknat snarare en
rörlig blomsterparterr, än åldriga, mossbelupna
fästningsverk, så kunde man nu deremot på
de trånga, krokiga gatorna endast steg för
steg bana sig väg genom den böljande
massan, och alla hus, hvarje utsprång, till och
med taken, voro fullsatta med åskådare.
Tåget gick till den dåvarande
domkyrkan San Stefano. Då det framkommit på
domkyrkoplatsen, uppslogos de båda
bronspor-tarne till kyrkan, hvilka i upphöjdt arbete
voro prydda med scener ur bibeln samt den
helige Stefanos lefnad, och biskopen af Verona,
jemte abboten af San Zeno, visade sig i full
ornat, omgifna af det öfriga presterskapet
och flera munkordnar. Så snart alla
furstarne och höfdingarne inträdt, tillslötos åter
kyr-kodörrarne, under det messan lästes. En egen,
nästan hemsk känsla bemäktigade sig
Konradin vid inträdet i detta tempel. Två rader
pelare, af röd, veronesisk marmor, uppburo
det höga hvalfvet, och genom små, nära vid
taket anbragta fönster inföll genom
glasmålningarne en dyster dager på de med
fresco-bilder prydda väggarne. Han förstod ej sjelf
huru det kom till; men det förekom honom
såsom hade blodsarbetet, kriget, begynt, och
han redan nedsjunkit på bottnen af ett blod-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
