Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - II. Öfverraskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 180 —
Jbefalle honom strängeligen att aldrig lyda
dig; och den, hvilken gör dig bistånd, drabbe
samma bannlysning, som dig sjelf. Du,
Konradin, är härigenom beröfvad all gemenskap
med den heliga kyrkan; för dig är dess famn
tillsluten, och det heliga sakramentet skall,
om du vågar njuta deraf, förvandlas till
sjudande bly. Derföre förbannelse öfver dig
i tid och evighet! Ve, ve, ve!"
Flera hundrade röster instämde i detta
förskräckliga rop; det ljöd liksom hade
thor-dönet rullat öfver den åldriga byggnaden.
Alla munkarne omvände sina facklor och stötte
dem hårdt mot jorden, att de sprakande
släcktes, och den gyllne montransen,
hvilken erkebiskopen bar, syntes höljd i ett
långt, svart sorgflor. Under uppstämmandet
af en likpsalm, aflägsnade sig processionen i
samma ordning som den kommit. Alla
åskådare sutto såsom förstenade. — "Ve, detta
är en vredenes och eländets dag!" suckade
hertig Ludvig af Bäjern, och grefve
Mein-liard af Görtz instämde deruti. Hertig
Fredrik af Österrike yttrade väl intet; men på
de starkt hopbitna tänderna och de svällande
ådrorna i pannan kunde man lätt se hvad
känsla beherrskade honom.
Ett ögonblick satt Konradin stum, men
äfven endast ett ögonblick. — "Så har då
denne påfve," började han, liksom talande för
sig sjelf, "förkastat mig; han har beröfvat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
