Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - III. Afskedet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 19$ —
"Det är sannt," började hertig Ludvig;
"men oförmodade underrättelser hemifrån
hafva tvungit mig att förändra tankar. Grefve
Meinhard och jag lemna ännu i denna dag
Verona, för att återvända hem, och inbjuda
dig, om du så vill, att vara oss följaktig."
"Hvad hör jag? Äfven min stjuffader,
äfven grefve Meinhard skulle vilja öfvergifva
mig. O, nej , nej, jag har säkert hört orätt;
det kan ej vara så. Det är omöjligt."
"Och likväl är det både möjligt och
troligt," återtog den kärfve hertigen. "Vore du
ej en späd yngling, skulle du lätt inse den
dårskap du begår, att stanna qvar. Är du
icke bannlyst; har jag ej den ena gången
efter den andra af mina egna medel förskjutit
dig penningar?"
"Ja, emot en mängd förläning?- och
gåfvobref!"
"Afbryt mig icke! Oaktadt allt detta, står
nöden ej att afhjelpa, ändock rymma dagligen
stora skaror från dina vanhelgade fanor, och
sjelfva dina närmaste fränder har ditt
olycksöde indragit i den allmänna förbannelsen.
För att befria oss och dig från denna
syndaskuld, återvända vi nu."
"Återvända, återvända! kan ni då ej uttala
annat, än det förfärliga ordet återvända?
Finnes då ej något annat ord i er mun? Kan
då intet qvarhålla er? Och just nu vill ni
öfvergifva mig, då allt tyckes le emot mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
