Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - VI. Slaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-»- 260 —
genom flera vad, dem de funnit öfver
Saltö, och tillika i antal och tapperhet voro
dem öfverlägsna , att de i största oordning
begåfvo sig på flykten, och förföljdes rastlöst af
prins Henrik af Castilien på vägen till Aqvila.
Då Henri de Cousance såg striden taga denna
olyckliga vändning, framryckte han med sin
afdelning, för att bistå de flyende. "Upp,
med Guds och den heliga Jungfruns bistånd,
upp till seger!" ropade Konradin, vänd till
sina skaror, och under högljudda slagtrop
störtade de nu, like en lefvande jernmur,
mot fienden. Sammandrabbandet var
förfärligt. Men liksom stormen i sin rasande
framfart ej skonar något, liksom allt måste
vika för dess häftighet, så framträngde äfven
Konradins skaror bland fienden. — "Ser du
ej derborta genom dammet den kungliga
manteln fladdra?" ropade Konradin i detta
Ögonblick till hertig Fredrik, som stred vid
hans sida. "Den är mitt ögonmärke. Ku
eller aldrig!"
Liksom till afsked nickade han åt sin vän,
satte sig fastare i sadeln, och trängde derpå
med inlagd lans sin fiende på lifvet.
Denne hade förutsett anfallet och satt sig i
försvarstillstånd. Förgäfves! Susande, såsom
en hvirfvel vind, framsprängde Konradin : lians
väl riktade lans banade sig väg genom
motståndarens hjelmgaller, och blodande låg
denne i nästa ögonblick död på marken. Mod-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
