Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - X. Slutet (Den 29 Oktober 1268)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-»- 329 —
Jag frågar alla trogne, för hvilka mina
förfäder faderligt sörjt, jag frågar hela verldens
väldige och furstar, om den kan anses skyldig
till döden, som endast försvarar sina och sitt
folks rättigheter? Och om jag äfven vore
brottslig, som jag nu ej är, huru vågar man att
straffa dem, hvilka, ingen annans undersåtare,
med beröm lig trohet varit mig tillgifna? Är
ej allt detta en himmelsskriande orättvisa?’3
Flera gånger hade drabanterna med
skram-let af sina vapen velat öfverrösta Konradins
tal; men folkets och riddarnes hotande anblick
hade nedtystat dem. Dessa ord rörde väl
alla, men uppväckte dock ingen handling, och
den ende, hvars rörelse kunnat öfvergå
dertill, förblef ej blott döf mot dessa
rättsgrunder, utan äfven mot det intrvck de lifdömdes
stånd, ålder och skönhet gjorde på hvar och
èn annan. Då vinkade åter Konradin och
framträdde till randen af schavotten.
"Roddare," sade han till Henrik af Waldburg,
hvilken , ehuru påkostande det var, efter
Konradins önskan, infunnit sig vid foten af det
olycksaliga stället, "riddare, tag denna
handske, och för den till don Pedro, konung af
Arragonien, såsom ett tecken, att jag på
honom öfverlåter alla mina rättigheter på
Apulien och Sicilien, och såsom budbärarelön samt
enskildt minne af mig, tag äfven denna,"
fortfor han och drog en blixtrande juvelsring a£
fingret, samt öfverlemnade honom båda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
