Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I köpstaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
stora grå ögon undrande sågo sig omkring i det lilla
loftsrummet.
»Huru kan jag hafva kommit så långt från Jämjö
den kalla — kalla vinternatten?» sade hon. »Jag
måste drömma, jag har drömt länge, det var länge
sedan jag var vaken.»
Och så slöt hon ögonen och sjönk i ett slags
dvallik sömn.
»Så ligger hon ofta hela dagar,» sade magister
Nicolaus, »och vi kunna nu lämna henne för en stund.
Hon torde tarfva hvila.»
Han gick. Elsa stannade litet längre kvar, men
då Holmfrid icke öppnade ögonen, gick äfven hon ned.
Elsa fann magister Nicolaus med sin hustru
sysselsatt att söka reda på några passande kläder åt den
sjuka under färden till borgmästarens hus. Hon kunde
icke annat än småle, då hon såg fru Margaretas ifver
att taga fram det prydligaste, hon ägde, och huru
magister Nicolaus ville, att hans hustru själf skulle
bära sina präktigaste kläder vid biskopens besök.
Elsa redogjorde för hvad hon visste om
Holmfrid, huru konungamodern Ingegerd blifvit hennes
fostermor och vid sin sons, konung Johans död, insatt
henne till uppfostran i Askaby kloster. Magister
Nicolaus hade å sin sida känt Holmfrids föräldrar. Alla
tre voro mycket förundrade öfver det tillstånd,
hvar-uti magister Nicolaus funnit henne, men fru
Margareta gladde sig åt, att hon varit nog skarpsynt att
igenkänna henne som en folkungaättling på de stora
grå ögonen.
Därpå tog Elsa af sked och gick hem för att ordna
litet i huset till Holmfrids emottagande. Hon lofvade
att snart återkomma med ett par af sin faders
sven-ner för att bära bort den sjuka.
Fru Holmfrid. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
