- Project Runeberg -  Fru Holmfrid /
75

(1895) [MARC] Author: Mathilda Lönnberg With: Vicke Andrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I köpstaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ELsa förBtummades ett ögonblick vid denna
förmodan. »Men fader,» sade hon bet3^dligt mindre
säker, »hon kan väl icke hafva tagit en annans namn
inför prästen.»

»Ja ja, det kan hon väl icke hafva gjort,» sade
borgmästaren begrmidande, »men du kan ju i alla
fall göra korstecknet öfver henne vid tillfälle.»

Borgmästaren gick därpå in i huset och till
verkstaden, där han noga skärskådade relikgömman.

»Biskop Lafrius lär väl stå vid sin företrädares
beställning,» sade han och gned med ärmen öfver det
blanka silfret. »Det är ett kostligt arbete, och jag
skall icke underlåta att för biskopen vitsorda din flit
och skicklighet, Henrik,» fortsatte han, vänd till sin
mästersven. »När du nu emellan påsk och pingst
tänker att anträda din vandring, Henrik, så kommer
jag att sakna dig både vid punsen och grafstickeln.»

Henrik suckade. »Det är mig kärt, mästare, att
höra eder säga så,» sade han. »Det kommer att
förefalla mig rätt tungt att vandra härifrån, I hafven
alltid bemött mig så välvilligt, edert hus har varit
mig ett kärt hem, och jag tackar eder för lärdomen.
Det skulle vara mig godt att få komma åter, då min
vandringstid är ute. »

»Ja visst, ja visst,» sade borgmästaren. »Du
skall återkomma till din gamle mästare, och, om du
får se nya mönster, så skall du alltid med kärlek
tänka på det gamla. Det gamla är godt och
pröf-vadt. Det nya kan se lysande ut som
smältmålnin-gen, det kan glänsa i vackra färger, men, ser du den
mörka silfverblandningen, den varar, och du skall väl
behålla i minnet min blandning, ty den är den bästa.
Men, Henrik, icke må du lilra, ut den konsten åt
an-(h’a. Ty många blandningar finnas, men icke alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:34:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmfrid/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free