Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biskop Laurentius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver bröstet med ett silfverspänne, hvaruti blixtrade
stora stenar af bergkristall. Han red på en svart
häst, som han tyglade med både skicklighet och
behag. Under kappan kunde man se det breda
slagsvärd, som han bar, och hela hans utseende vittnade
om, att han var lika hemma i ridderliga idrotter som
i skriften och den kanoniska rätten.
Efter honom följde en skara af klerker och
världslige herrar, hvilka slutit sig till honom under vägen.
Hans tjänare ändade tåget.
Biskopen hälsade folket och utsträckte handen
för att välsigna det. Men när den vördige gamle
magister Nicolaus närmade sig och underdånigt hälsade
sin biskop och förman, då drog en lätt sky af
rodnad öfver biskopens ansikte, och han steg hastigt ur
sadeln, omfamnade den gamle och gaf honom
broderskyssen.
Ett sorl af bifall hälsade denna hans handling.
Biskopen steg icke mera upp på hästen, utan
vandrade vid sidan af magister Nicolaus in genom
stadsporten.
Här emottogs biskopen af borgmästare Eskil med
ett tal, hvilket den lille mannen länge förberedt, och
som han nu läste upp som en utanläxa. Biskopen
hörde honom småleende och tackade honom vänligt,
och så följde han magister Nicolaus till hans hus.
Borden voro länge sedan dukade, och fru
Margareta mottog nu i sin ordning biskopen med
ödmjuka nigningar och en bön, att hans högvördighet
måtte låta sig nöja med hvad hennes mans hus och
hennes ringa kokkonst kunnat åstadkomma. Sedan
frambar hon vatten till handtvagning, och biskopen
sa,tte sig till bords.
Han vinkade till sig magister Nicolaus och bad
Fru Tlolmfrid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
