- Project Runeberg -  Fru Holmfrid /
85

(1895) [MARC] Author: Mathilda Lönnberg With: Vicke Andrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biskop Laurentius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

85

sidorna för att ännu en gång få se biskopen, men
Elsa höll sig ständigt tätt invid porten. Hon lät
hvar-ken locka sig därifrån af blinkningar och vinkar från
sina väninnor, hvilka gärna ville tala med den
muntra Elsa, eller skrämma sig af några gamla matronors
bistra blickar. Dessa tyckte, att borgmästarens Elsa
intagit en plats, som för en så ung flicka allt för
mycket föll i ögonen, och de underläto icke att
under ifriga hviskningar klandra hennes brist på
blygsamhet.

Bakom henne hade några halfvuxna pojkar tagit
plats. Äfven de tyckte, att hon inkräktat det rum,
som de borde intaga, och började att knuffa henne
och tränga sig fram.

»Våren stilla och tysta, piltar!» sade Elsa
slut-ligei-^ litet harmset. »Det höfves icke att bullra och
kifvas utanför Guds hus.»

»Nej, hör på borgmästarens Elsa!» sade en af
dem hånfullt. »Hon faller sin fader i ämbetet.»

Elsa svarade honom blott med en vredgad blick.

»Elsa vill öfverallt vara den främsta,» sade en
annan. »Där står hon nu i hela sin stass och
visar sig.»

»Elsa bär sin faders proflager på sig,» fortsatte
en tredje, »silfverbälte om lifvet, hängguld på bröstet,
silfverspänne i kappan, silfvermaljor i lifstycket. Tron
I, svenner^ att borgmästar Eskil har större lager att
visa?»

Elsa rodnade af harm, men hon hade tillräckligt
förstånd att inse^ det hon gjorde bäst att icke låtsa
hafva hört deras yttranden.

Hon var mycket täck, där hon stod, med sin
lifliga fiirg, sitt krusiga hår och bliinkande bruna ögon.
Då hennes fader just i detsamma kom ut ur kyrkan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:34:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmfrid/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free