Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magister Nicolaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
hit sända eii legat för att tvinga kyrkans män till
renlefnad.»
»RenlefnadI» upprepade magister Nicolaus och
h^fte sitt nedböjda hufvud samt såg biskopen djupt
in i ögonen. »Renlefnad! Hvem vågar kalla
äktenskapet orent? Gud stiftade det i skapelsens morgon.
Hvem vågar mästra Gud?»
»Det förorenades vid syndafallet,» sade biskop
Laurentius.
»Ja väl, liksom man och kvinna, liksom jord och
hal föllo ifrån sin första ursprungliga renhet, föll
också äktenskapet. Men säg mig, hvilken stund
uttalade Gud ett förbud för sina tjänare att gifta sig?»
»Han uttalade det genom den helige faderns
helgade mun.»
Magister Nicolaus sänkte åter sitt hufvud och
begrundade biskopens ord. Därpå sade han långsamt:
»Nej, biskop Laurentius, Margareta kommer jag aldrig
att offra. Så länge vi lefva, blifver hon min hustru,
om jag än därför måste af säga mig kyrkan.»
»Men betänk dock,» sade biskopen, »att Kristus
säger: Den som älskar fader och moder mer än mig,
han är mig icke värd.»
»Ja, det är sant,» svarade magister Nicolaus, »men
han kan dock icke vilja, att folket skall peka finger
åt Margareta, när hon visar sig på gatan, och nämna
henne med ett namn, som tungan tvekar att uttala.
Därför, biskop Laurentius, säg bröderna i Västra
Göt-land, att de vända sina blickar åt någon annan, när
de söka efter en biskop. Och skulle, det (hul
föi*-bjude, en legat ifrån Rom vilja drifva bort min
liu-stru, då ve mig, jag måste lämna kyrkan. Jag kan
icke annat.»
Han lämnade upprih-d rummet.
Fru HolmfnU. H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
