Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Återseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-216
»Och ämnar du nu stanna i Suderköpung?»
sporde hon.
»Det beror på» — han hade helst velat säga:
»på eder» — men han vågade icke, »det beror på,
om jag finner något arbete,» sade han.
»Min fader har nog arbete,» sade EJsa gladt.
»Och I tycken icke illa om, att jag kommit åter?»
sporde han.
»Nej visst icke, Henrik mästersven,» svarade
flickan. »Huru kan du sätta dylikt i fråga? Den, som
är min fader till nöjes, honom skattar jag högt. Du
har dessutom alltid visat dig tjänstvillig mot mig och
hjälpt mig med många små ting.»
»Och det hafVen I lagt på minnet, jungfru Elsa?»
sporde han glad.
»För visso kommer jag alltid att minnas det med
tacksamhet,» svarade hon.
Henrik mästersven såg på henne. Hon såg så
vänligt likgiltig ut. Han förstod med ens, att de voro
fåfänga alla de förhoppningar, som han hyst, att Elsa
kunde få honom kär. Han var för henne blott
hennes faders skicklige arbetare, ingenting mer.
»Ja, jungfru Elsa,» sade han med en suck, »nog
stannar jag väl några veckor i Suderköpung, och
sedan drager jag väl åter ut, och åter igen lockas jag
och dragés till det gamla hemmet, och åter igen
kommer jag väl dit, men finner, att jag måste bort igen.»
»Det är ett underligt tal,» sade Elsa. »Hvarför
du vandrar ut, det förstår jag grant — du vandrar
för att se och lära mera i ditt yrke. Min fader var
emellertid dessförinnan ganska nöjd med din
konstskicklighet, och du var nöjd med hemmet.»
»Mer än nöjd,» förklarade mästersvennen.
»Det faller därför af sig själft, att du återvänder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
