Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vik hädan, satan!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-271
men bad på samma gång, att han icke måtte oroa
sig däröfver, utan tryggt draga bort.
Biskopen Adlle dock säga henne sitt farväl, innan
han reste. Han gick till hennes rum och talade med
fru Irmegards forna kammartärna. Hon förtäljde om
fru Holmfrids fastor, hvilkas orsak hon dock icke
kände. Biskopen gick därpå in och förebrådde
Holmfrid vänligt hennes fastor. Hohufrid satt på sin bädd,
men var fullt klädd.
»Du måste taga vård om din hälsa, fränka,»
sade biskop Laurentius, »du tål icke att fasta efter
din långa sjukdom, du skulle kunna dö däraf.»
»Åh, frände,» sade Holmfrid, »jag är icke värd
att lefva.» Hon steg upp, föll ned framför biskopens
fötter och sade honom, att det var hon, som var
skyldig till fru Irmegards död.
»Kära fränka^» sade biskopen förskräckt, ty han
trodde, att hon mist förståndet, »huru kan en sådan
tanke få insteg hos dig?»
»Fader Benedictus har sagt så,» snyftade
Holmfrid och gömde sitt ansikte i sina händer.^ Hon låg
fortfarande på golf vet vid biskopens fötter. »Åh, frände,
huru du måste hata mig!» fortsatte hon. »Du har
bevisat mig allt god t, och jag har varit orsaken till
din systers död.»
»Benedictus är en zelot,» sade biskop Laurentius.
»Stig upp, fränka, och låt icke slikt dåraktigt tal
be-dröfva dig!»
»Jag trodde honom icke först,» sade Holmfrid,
»jag gick ifrån honom i vrede, när han sagt det. Men
nu fmner jag, att han har rätt. Åh, frände, kasta
mig i fängelse! Bjud dina män att gissla mig,
hårdare än fru Ragnhild gjorde det i Askaby. Hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
