Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barbros bröllop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-288
en härtagen trälkvinna, som busbondens son fattat
tycke för, och att hon genom att väfva det brudlinet
vunnit hela släkten.»
»Ja, det är början till sagan om brudlinet,» sade
Gudrid. »Det är den gladare delen, som meddelats
dig. Men det finnes andra sägner om tvistande
systrar, som dråpo hvarandra för brudlinets skull, och
om hustrur, som eggade sina män till kamp, för att
de skulle skattas ypperst och få bära brudlinet. Vid
denna kostbarhet klibbar mycket blod. Det är med
den, som med Fåfnes skatt, som du sett afbildad på
farfars dyrgripskista. Du gjorde rätt, blott Vår Fru
kan bära en sådan kostbarhet, utan att rysa. Men
icke vet jag, om jag hade nänts att skänka bort den,
om den hade blifvit mig erbjuden.»
»Vill du, fränka, tala om för mig sagan om
brudlinet?» sporde Barbro.
»Det vill jag visst,» svarade Gudrid, »men icke
nu — icke på din bröllopsdag. — Men nu måste vi
•skynda oss. Männen bullra redan där ute, de tycka
nog, att vi försinkat oss med pynten.»
Därpå började Gudrid att äfven smycka sig själf.
Äfven hon ägde goda gripar, ehuru icke så som Helga
på Granmyr och hennes döttrar. Barbro lade märkte
därtill, men sade ingenting, ehuru hon tyckte det vara
något underhgt.
Då allt var i ordning, ropade Gudrid på Sigrun
för att hjälpa henne med sin hufvudduk. Denna
gjorde det motvilligt och knotande.
»Låt mig hjälpa dig, fränka,» sade Barbro.
»Det skickar sig icke på din bröllopsdag,»
svarade Gudrid småleende, »men det gläder mig, att du
har ett vänligare sinnelag än Helgas döttrar.
Gudmund och jag hafva alltid kunnat godt lida hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
