- Project Runeberg -  Fru Holmfrid /
292

(1895) [MARC] Author: Mathilda Lönnberg With: Vicke Andrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barbros bröllop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-292

som Rachel, vis som Rebecka, långlifvad och trofast
som Sara. Må du vara uppfylld af vördnad,
vördnadsvärd genom blygsamhet, undervist i himmelsk
lärdom, rik på afföda, rättfärdig och oskyldig. Och
mån I båda komma till de saligas ro och
himmelens rike, och mån I se barn och barnbarn intill
tredje och fjärde led och hinna en önskhg ålderdom
genom Kristus, vår Herre.»

Kring brudparet svängdes rökelsekaret och en
sky af doftande rökelse omgaf dem under de sista
bönerna.

Sedan nu vigsehi var fulländad, begaf man sig
till Granmyr. Gudmund och Barbro redo nu sida
vid sida, och före dem och efter dem kom brudföljet.
Det var en lång och lysande rad. Fader Andreas
hade äfven stigit till häst och följde med till Granmyr.

Det var en vacker och solklar höstdag, denna
bröllopsdag. Björkens grenar skiftade i guld, och
ett och annat af de gulnade bladen föll stilla till
marken och låg där som ett gyllene smycke i det
ännu gröna gräset. Men kring Granmyr stod skogen
mörk och grön. Närmast intill gården syntes odlade
fält, där säden nu var inbergad eller där rågkornet
ännu drömde i sitt skal, innan det bröt fram som en
liten apäd brodd.

Gårdsporten var sirad med löf och blommor,
hängande i festoner kring tvänne skalade granar med
bibehållen grönskande topp, sådana som ännu resas
vid bröllopsgårdar i aflägsna bygder och bära namnet
brudgranar. De äro en symbol af fruktbarheten, en
kvarlefva af en solkult, hvaraf själfva betydelsen
blif-vit förgäten, men som ännu fortlefver.

När Gudmund fört sin brud fram till den
ny-timrade stugan, lyfte han henne ur sadeln och bar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:34:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmfrid/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free