- Project Runeberg -  Fru Holmfrid /
349

(1895) [MARC] Author: Mathilda Lönnberg With: Vicke Andrén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ännu en gång vid Skogvik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

349

nom, men somlige män rata guld och välja järn.»
Fadern svarade: »Mången gång kan järn vara bättre
än guld.» Björn suckade och vände sig till sitt
arbete.

Men bittida om morgonen på julafton steg den
gamle Sigurd ur sin säng, tog sina vapen, satte en
häst för sin släde och for ensam ut till Aspvid. När
han kom till vår stuga, gick han in och begärde en
dryck. Vi hade gjort huset i ordning till helgen, så
godt vi kunde. Vi hade icke tjällade väggar, men
allt var renskuradt och fejad t. Enris var strödt på
golfvet, och på spisen brann en stor eld. Jag räckte
den främmande en dryck af vårt öl. Vi hade haft
föga malt och måst brygga af enbär och pors. Det
var icke mycket att bjuda Sigurd Storskägg på, men
han tog vänligt emot hvad som bjöds, han drack och
prisade ölet. Sedan sporde han, om jag redan vore
fäst, men min fader nekade. »Det faller mig före,»
sade Sigurd, »som skulle jag hafva hört, att du fäst
din dotter åt den gamle Storskäggs son på Skogvik.»
Men min fader sade: »Sent lär det spörjas, att jag
gifter bort min dotter emot frändernas råd, och föga
troligt är, att den gamle rike Storskägg vill taga emot
en så fattig och lågättad mö till sin sonhustru som
min dotter Gudrid.» »Det må vara,» genmälte
Sigurd, »att det vore honom kärare, om mön vore mera
högättad, men gods bryr den gamle Storskägg sig föga
om. Och är det nu min önskan att begära din dotter
åt min son, och är det nu din mening, att giftet är
fullgodt, så följ mig hem till Skogvik. Vi dricka där
trolofningen ännu i afton.» Min fader sade visst icke
nej, och så var dt jag gifven åt Björn.

Till våren stod vårt bröllop, och den gamle
Sigurd är alltjämt mitt värn, när de andra äro hög-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:34:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmfrid/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free