Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING
55
utvecklingen går axiomatiskt i riktning mot
socialismen. Arbetsmedlen koncentreras allt mera och allt
snabbare på ett färretal händer till gränslös olycka för
samhällets stora massa, som är beröfvad
arbetsmedlen och som för den skull måste sjunka i allt djupare
elände. Det blir till sist en bjudande nödvändighet
för samhället (staten) att med eller mot sin vilja
öfvertaga produktionsmedlen och socialisera dem.
Att understödja och drifva på den, af de
ekonomiska förhållandena dikterade, historiska
utvecklingen är proletariatets uppgift i alla länder.
Slutmålet är »den socialistiska samhällsordningen».
Marx bedömer samhället och
samhällsföreteelserna uteslutande ur ekonomisk synpunkt och
drager däraf sina konklusioner, Quiding ur uteslutande
rättslig eller juridisk synpunkt och drager däraf sina.
Marx’ samhälle är kapitalistsamhället, Quidings
rättssamhället. Liksom kapitalistsamhället skall försvinna,
men arbetsmedlen bestå enligt Marx, så skall enligt
Quiding »individrätten» försvinna, men den lagbundna
ordningen bestå. Ett rättslöst samhälle kan tänkas
och finnas, men icke ett laglöst, ty »en viss ordning
för sammanlefnaden skall alltid behöfvas». *
Marx har sin mervärde- eller kapitalteori,
Quiding sin individrättsteori såsom grundförklaring af
eländet i världen. Men där Marx ser opersonliga,
mekaniska, nästan mystiska krafter drifva sitt spel,
ser Quiding gifvetvis till följd af sakens egen natur,
då det här är fråga om rätten, en vilja. Det marx-
*) För Quiding är lag och rätt till sina begrepp så skilda
som form och innehåll i enlighet med hans rättsteori. Först
långt fram i tiderna fick man se lagar, som handlade om annat
än öfverklassens rättigheter, säger han bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
