Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA AFDELNINGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
QUIDING
männare innebörd, men kretsen förblir det distrikt,
hvarpå individens väl och ve egentligen hänger.
Närmaste öfverdistrikt kallas förmansdistrikt och
är kontrollant på de under detsamma hörande och
därför lyddistrikt kallade områden. Men för öfrigt
utgör hvarje distrikt för sig en själfständig
samhälls-enhet, som har sina egna lagar och sitt eget
finansvärk, själf tillsättande och aflönande både sin
regering och sina tjänstemän.
Denna nya samhällsförfattning, så olik alla
föregående, i enlighet hvarmed samhällsmakten utgår
från kretsarna för att omsider sammanflyta hos
staten, utgör, hvad Quiding kallar, dist riktsf ö
r-fattningen såsom motsats till
centralförfattningen, hvilken vill förlägga all beslutande rätt i
sam-hälissaker till en enda punkt i det stora riket. I
di-striktsförfattningen går makten nedifrån uppåt, icke
som i centralförfattningen uppifrån nedåt.
Sistnämnda regeringsform betraktar Quiding såsom
varande bland det allra största samhällsonda och blott
i mycket ringa mån afhjälpt genom nyare tiders så
kallade kommunallagar. Distriktsförfattningen är
däremot mäktig att försona hvad alla tiders krig
försyndat och dessutom att inom sin gräns
omöjliggöra krigen och de stående arméerna.
Ett distrikts större eller mindre omfång
åstadkommer icke någon förändring beträffande
regeringsmakten. Den har följaktligen alldeles samma
organisation för kretsens regering som för hvarje
annat distrikts, däribland ock statens. Regeringen
är med andra ord i alla distrikt lika sammansatt,
nämligen af ett råd, en nämnd och en höfding. Råd
och nämnd ha införts i stället för parlamentet. Rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
