Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE AFDELNINGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERGÅNGS-REFORMER
219
Genom distriktsförfattningen är hvarje krets
inskränkt till den ställning läge och natur anvisa, med
mindre den kan högre uppdrifvas genom
befolkningens egen omtanka, flitiga arbete och andliga
värksamhet.
Publika anläggningar, kommunikationsanstalter
o. dyl. få icke sätta sina afgifter högre än att de
betäcka underhållskostnaden, men böra, efter hand
som det underhållande distriktets ekonomiska
ställning medgifver, nedsättas, tills de slutligen komma
att alldeles upphöra.
4. Handel och vandel i öfrigt.
(Myntväsendet.)
Metallmyntet måste likaledes stå kvar jämte det
rationella sedelmyntet. En försiktig statskonst skall,
säger Quiding, icke rubba nuvarande mynt, utan vid
sidan däraf sätta ett korrekt system, hvars mynt just
till följd af dess öfverensstämmelse med »förnuftet»,
i tidernas längd måste uttränga det bestående i mån
som det göres umbärligt. Det nya systemet
ansluter sig för den skull till det gamla på så sätt, att
egendomsvärden i bestående mynt tagas till
utgångspunkt och hittills varande benämningar bibehållas.
Metallmyntet måste bibehållas dels för trafiken med
utomeuropeiska land, så länge de icke accepterat
(det Nilssonska) statsmyntet, dels äro kretsarna i
sina affärer med hvarandra lämnade rätt att däraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
