Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Samhälls-utopi och om utopism i allmänhet - Tre svenska samhällsutopier och En svensk äktenskapsutopi - Philippinien—Petrea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Båda dessa lands motsatta samhällsförhållanden
skildras i 24 brev, vilka alla äro skrivna från
Petreas huvudstad Adria till författarens vän
Aristippe. Breven äro icke blott många; de äro
även långa, ty sammanförda i bok upptaga de
icke mindre än 400 sidor. Osannolikt är icke
att brevskrivaren med dem velat lägga fram för
sin svenska samtid partitidevarvets politiska
ogärningar och alla de följder, som med nödvändighet
måste komma av slik landsstyrelse; ett tidevarv,
varunder röster köptes, valmän och domare
mutades; riksdagsfullmäktige sålde sina övertygelser
åt mästbjudande; partibelöningar utdelades i form
av platser, pängar och befordringar; ämbeten
gjordes till lukrativa inkomstkällor för dem som
makten hade att ge eller utdela ämbeten, varom
Fryxell har så mycket att förtälja i sina
“Berättelser ur svenska historien”.
Författaren till breven visar sig emellertid högst
angelägen om att avvärja varje misstanke att mena
sitt eget land. Han säger nämligen:
“Är någon så okunnig att han tror mig med dessa brevs
utgivande hava något speciellt syftemål på mitt fosterland,
så är det alldeles stridande både mot min övertygelse och
avsikt. En som har eftertanke ser ju att vårt rike varken
är så oskyldigt som Petrea, häller så brottsligt som
Philippinien och att författningarna i bägge äro olika våra. Skulle
likväl vissa målningar träffa in, så härrör det endast därav
att lasten är sig alltid lik och man igenkänner den även så
snart i Ryssland, i Turkiet, i Frankrike, i England, i
Tyskland, ja i vad rike det hälst vara må som hos oss ... Vad
Sverge är veta vi, men vad det kan bliva veta vi icke.“
Man kan ju inte undgå att tycka det förf. med
denna bekännelse darrar väl mycket, som
ordspråket säger, på manschetten. Det är i företalet
till andra delen som förf. avlägger denna sin tro-
och huldhetsed. Denna del följde omedelbart på
den första delen, vars mottagande förf. “med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
