Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Samhälls-utopi och om utopism i allmänhet - Tre svenska samhällsutopier och En svensk äktenskapsutopi - Philippinien—Petrea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såmedelst deras försäljning och utskeppning till
andra länder som slavar förhindras, hade därute
av en slavhandlare friköpt en ung slav Panah,
son till negerkonungen av Mezurado, vilken han
själv uppfostrade för att förvissa sig om negrernas
anlag för kunskapsförvärv och bildning[1].
Slavegarna bestredo naturligtvis dem alla anlag därför.
Denna Panah erinrar hos Rådberg osökt om Minona,
som upptas vid hovet i Friedland, liksom
stamhövdingarna, med vilka Wadström kommer i
beröring därute i Afrika, påminna om stamhövdingarna
i Friedland under “bosättningskriget“. Wadström
hade även blivit förevigad på duk i London av en
svensk målare vid namn Breda — duken återger
Wadström undervisande den unge prinsen av Mezurado.
I Friedlands-boken omtalas likaledes en
historiemålare Breda, fader till den d:r Breda, i vars hem
resenären upptagits som skeppsbruten. Sin dröm
hade Rådberg haft under en febersjukdom redan
1819. Den förföljde honom sedan, så att han
slutligen måste nedskriva den. Och Friedland
såg dagen.
5. Kritiska anmärkningar. — Det finnes
ingenting som tyder på en socialistisk samhällsordning
i den friedländska ö-staten. Fattigdomsproblemet
är också olöst i Friedlands idealland. Det
associationsväsen, som Rådberg i för övrigt mycket
dunkla ordalag hoppas av framtiden, är som nämnt
våra dagars bolagsbildningar och föreningsväsen.
Det eger ej ens drag av vår tids uppfattning av
kooperationen, som i sin mäst radikala form ju
åstundar arbetsklassens frigörelse genom att
arbetarna bli sina egna arbetsgivare och husbönder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
