Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Samhälls-utopi och om utopism i allmänhet - Tre svenska samhällsutopier och En svensk äktenskapsutopi - Philippinien—Petrea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhällsutopi att ge en bild av ett land, där Sällheten
och Lyckan ha sitt ständiga hemvist, i motsats
till landet, där Förtrycket och Utsugningen intaga
högsätet. Utgivandet av breven bör, säger deras
utgivare i 20:e brevet, “ej bli utan nytta“,
åtminstone böra de “kunna tjäna som fabler, varav de
tänkande kunna leda en gagnelig moral“.
Rådberg åstundar synbarligen att ge bilden av
en frimurarstat i enlighet med frimurarordens
ritual, brödrakärlek, laglydnad och religiositet.
“Friedlandsorden“ är “Friedlandsförbundets“
andliga myndighet. Ur ordens högre grader
rekryteras uttryckligen statstjänarna för
Friedlandsförbundets högre, ecklesiastika, militära och civila
ämbeten.
I en sju år tidigare eller 1832 utgiven liten
skrift “Försök till populär framställning av
Kristuspanteismen“ uppdrar Rådberg redan
“grundritningen till Friedlandsorden“. Här förklaras ordens
högsta grad eller mästargraden icke vilja
“omskapa eller revolutionära samhället, endast bringa
det medvetande av sig själv, av näringarnas,
handelns, industrins, lagens och administrationens,
vetenskapens och konstens sanna betydelse och
inbördes sammanhang“. Man kan, om man så vill,
här spåra ett saint simonistiskt drag.
Gent emot saint-simonismen, som vid denna
tid vunnit ett visst gehör, både för och mot, i
Stockholms-pressen, undanber dock Rådberg i
starka uttryck att hans Friedlandsorden “icke må
kallas för saint simonism“, ty, tillägger han, “man
bevisar därigenom blott ännu mera sin egen
ytlighet i uppfattning av allt annat än nyheterna för
dagen“. Rådberg hade från motståndarhåll i
pressen blivit häftigt angripen för förment saint
simonism. Saint simonismen vill enligt Rådberg
“omstöpa samhällslivets yttre liv, omstörta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
