- Project Runeberg -  Socialismen i Sverige 1770-1886. Bidrag till socialismens svenska historia i fyra fristående avdelningar /
45

(1913) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Samhälls-utopi och om utopism i allmänhet - Tre svenska samhällsutopier och En svensk äktenskapsutopi - “Den fria kärlekens koloni“

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bladen i Sverges litteraturhistoria, så mycket
skamligare som Almquists motståndare utan undantag
svängde den litterära färlan i skydd av den fega
anonymiteten[1].

Under pågående pennfäjd utkastas så en ny
äktenskapsroman med den demonstrativt
utmanande titeln “Den fria kärleken, en framtidsroman“,
som hade till förf. J. M. Rosén, f. d.
kammarskrivare i krigskollegiet, sedermera litteratör och
några år redaktör för Stockholms Dagblad, men
som gömde sig under författaresignaturen Guido.
Romanen, 358 sidor i duodesformat, gör sig till
målsman för samma åsikter som Almquist samt
ger som avslutning en drömbild av ett litet
samhälle utan äkenskapstvång — “den fria kärlekens
koloni”, som visserligen kunde vara fastare
tecknad, ty konturerna av det lilla samhället äro rätt
dunkla, men på dess grundprincip kan ingen
misstaga sig.

Äktenskapsfrågan var i övrigt ett spörsmål, som
under 1830- och 40-talens radikala Sverge
upprörde sinnena mer än någon annan politisk eller
social fråga. Man stod under inflytande såväl av
de liberala franska revolutionsidéerna som av den


[1] Själv uttalar Almquist i en av sina skrifter sin
förundran över att “en berättelse av så litet omfång som ’Det
går an’, skildringen av en händelse som upptager föga mer
än en resa från Stockholm till Lidköping och mellan två så
ringa personer som en sergeant och en glasmästardotter
kunnat på allmänheten göra ett sådant intryck.” Stormen,
som skriften väckte, betraktar han emellertid som “ett gott
tidens tecken” och det, som han säger, av två skäl: “först
och främst tillkännagiver det att människornas själar och
sinnen hava en instinkt om denna frågas omätliga vikt för
civilisationen, för det andra visar det en allmän ömtålighet
för vad man anser sedligt i denna väg; en ömtålighet, som
onekligen häntyder på moralitet i känslan, själva nuvarande
sedebegreppet må för övrigt vara hurudant som hälst.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmsosv/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free