Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Samhälls-utopi och om utopism i allmänhet - Tre svenska samhällsutopier och En svensk äktenskapsutopi - “Den fria kärlekens koloni“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bladen i Sverges litteraturhistoria, så mycket
skamligare som Almquists motståndare utan undantag
svängde den litterära färlan i skydd av den fega
anonymiteten[1].
Under pågående pennfäjd utkastas så en ny
äktenskapsroman med den demonstrativt
utmanande titeln “Den fria kärleken, en framtidsroman“,
som hade till förf. J. M. Rosén, f. d.
kammarskrivare i krigskollegiet, sedermera litteratör och
några år redaktör för Stockholms Dagblad, men
som gömde sig under författaresignaturen Guido.
Romanen, 358 sidor i duodesformat, gör sig till
målsman för samma åsikter som Almquist samt
ger som avslutning en drömbild av ett litet
samhälle utan äkenskapstvång — “den fria kärlekens
koloni”, som visserligen kunde vara fastare
tecknad, ty konturerna av det lilla samhället äro rätt
dunkla, men på dess grundprincip kan ingen
misstaga sig.
Äktenskapsfrågan var i övrigt ett spörsmål, som
under 1830- och 40-talens radikala Sverge
upprörde sinnena mer än någon annan politisk eller
social fråga. Man stod under inflytande såväl av
de liberala franska revolutionsidéerna som av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>