- Project Runeberg -  Socialismen i Sverige 1770-1886. Bidrag till socialismens svenska historia i fyra fristående avdelningar /
51

(1913) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Samhälls-utopi och om utopism i allmänhet - Om utopierna i allmänhet och Ny värdesättning av speciellt den franska utopismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Om utopierna i allmänhet

och

Ny värdesättning av speciellt den franska
utopismen.



1. Om utopierna i allmänhet. — Utopismen
är en gren av den sociala litteraturen, som odlats
rätt mycket allt sedan den engelske statskanslären
Thomas More 1516 utgav sin som klassisk ansedda
“Utopia“[1]. Vår egen tid odlar genren icke minst,
varom raden av endast svenska översättningar
sedan 70-talet bär ett tydligt vittnesbörd[2].


[1] På franska har i Paris utkommit ett värk på icke
mindre än 39 band, upptagande allehanda imaginära resor
och besök i obefintliga länder, allegoriska berättelser,
robinsonader, d. v. s. Robinson Crusoe-historier m. m. (Jfr
Stammhammer, Bibliographie des Socialismus etc., II: 342). Härom
året gick på en bokauktion i Wien en samlares kollektion
av utopier, omfattande c:a 1,850 nummer, däri dock
inbegripet även sagor, flygmaskinsromaner m. m. av utopisk
karaktär.
[2] Lämnande alldeles å sido de svamligt religiösa om
det tusenåriga rikets ankomst, anföra vi här en förteckning
på nämnda översättningar samt deras utgivningsår:

Bulwer, Ett kommande släkte, 1871. — Souvestre, Om
tusen år! Framtidsskildring, 1873. — Bebel, Kvinnan i
forntiden, nutiden och framtiden, 1885, 1903 o. 1913. — Bellamy,
En återblick, sociala iakttagelser efter ett uppvaknande år
2000, 1889 o. 1906. — Donnelly, Världens undergång. En
roman från det 20:e århundradet, 1891. — Hellenbach, Den
hemliga ön, 1892. — Morris, Nytt från en ny värld, 1892.
Richet, Om hundra år. Sannolikhetsberäkningar om
nationernas framtida utveckling, 1893. — Kautsky, Thomas
More och hans utopi, 1893. — Hertzka, En resa till Friland,
1895. — van Eeden, En lycklig värld, 1906. — Kautsky,
Den sociala revolutionen, 1906. — Kropotkin, Erövringen
av brödet, 1908, en tidigare övers. under titeln Kampen för
brödet, 1899. — Sinclaire, Industrirepubliken eller Amerika
om tio år, 1909. — Wells, Nya världar i stället för de gamla,
1910. — Mackay, Anarkisterna, 1910. — Samtliga av växlande
värde allt efter som de tjäna vetenskapliga och sociala
ändamål eller endast äro romaner för uteslutande nöjesläsning.

Utom Quidings “Platos stat i korrigerad bild“, ha vi av
inhemsk produktion:

Lundin, Oxygen och Aromasia. Bilder från år 2378,
1878, Olle Odling, Paradisets portnyckel. Vi skola skapa
ett livsglädjens himmelrike på jorden, 1908 (uppsluppet
studentikos); Hedén, Socialdemokratins framtidsmål, 1908 samt
Sandgren, Samhällsproblemet och dess lösning, 1912.

Före H. Bergeström hade under 1700-talet utkommit i
översättningar: Swift, Kapten Gullivers resor, 1745, tre
övers. till ha sedan utkommit, senast 1872. — Holberg, Nicolai
Klimii resa uti den underjordiska verlden, 1746. —
Tallemant, Kärlekens ö, 1754, på nytt upplagd, 1782. — Defoe,
Robinson Crusoe, 1752, varav sedan en mängd upplagor
utgivits, senast 1902. — Schütz, Den lycksaligaste ö i hela
världen eller Nöjsamhetens land, 1744, ny uppl. 1767. —
Voltaires “astronomiska reseroman“ Micromegas översattes
1762.

Av dessa voro Holbergs Nils Klims underjordiska resa
och Swifts Kapten Gullivers resor tvivelsutan Bergeström
bekanta och ha säkerligen tjänat honom till förebild, vilket
för övrigt danske litteraturhistorikern J. Palludan redan
1878 påpekat i sin stora bok “Om Holbergs Niels Klim med
særligt hensyn til fremmede satirer etc.“ Liksom människor
uppträda som talande träd och djur hos både Holberg och Swift,
så framställer Bergeström människorna i vidunderliga
djurskepnader. Hos Holbergs Niels Klim talas om lejon som sättas till
regenter för deras medfödda ädelmodighet; elefanter, som
förordnas till medlemmar av det stora rådet för deras
skarpsinnighet; kameleonter fungera som hovbetjänter, emedan “de äro så
ombytliga och kunna vända kåpan på bägge axlar“; träna
bli merändels domare för deras naturliga långsamhet; gäss
sättas till advokater vid de högre rätterna, men skator till
prokuratorer vid underrätterna; rävar tagas till sändebud,
gesanter, konsuler, agenter och legationssekreterare; korparna
utses till förmyndare och stärbhusförvaltare o. s. v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmsosv/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free