Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Samhälls-utopi och om utopism i allmänhet - Om utopierna i allmänhet och Ny värdesättning av speciellt den franska utopismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att vara samhällskarrikatyr eller en avspegling av
samhällslytena i förstorad bild, är, skulle man
kunna säga, samhällsutopins frånsida. Kapten
Gullivers resor är sålunda en samhällssatir med
en smula samhällsutopi uti. Bergeströms
“Philippinien och Petrea” är till hälvten samhällsutopi och
till hälvten samhällssatir. Däremot är en av honom
året efter “Indianska brev“ utgiven broschyr
“Nahkhanahamahka[1] eller dumhetens och
dårskapens land“, varest istermagarna äro de styrande
och huvudena de förtryckta, enbart samhällssatir; ett
motstycke till Voltaires till svenskan 1762 översatta
skämt Micromegas — jätten på planeten Sirius
men ändock en “Lill-Masse“, som tillsammans med
dvärgen och “akademins” sekreterare på Saturnus,
bereser planeterna, varunder karaktyrmässiga
“vetenskapliga” problem dryftas och kalfatras. Båda
gissla de den mänskliga pösigheten i samhälls- och
umgängesliv: Voltaire förlöjligar speciellt sin tids
vetenskapliga magnater och den dem behärskande
storhetsmanin.
Mången äldre utopi har havt intoleransen att
tacka för sin tillkomst. Så är fallet med Thomas
More, vilken skrev sin “Utopia” under intrycket
av den statens och korporationers intolerans, som
i anledning av hans samhällskritik kunde vänta
honom. I en utopis förklädnad kunde han ock
förskaffa sina idéer lättare ingång i det allmänna
föreställningssättet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
