Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Samhälls-utopi och om utopism i allmänhet - Om utopierna i allmänhet och Ny värdesättning av speciellt den franska utopismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
franska socialisternas krav på 40-talet och de två
övriga härstamma från den engelska arbetarrörelsen[1].
Nutidens socialistiska taktik är den öppna
politiska klasskampen och öppen klassmedveten
nationell och internationell klassorganisering. De s. k.
utopisterna hade i saknad av en socialistisk rörelse
var sin taktik. Under den stora franska
revolutionen såväl som under 1830- och 40-talen hade
man haft hemliga och tillfälliga sammanslutningar
i syfte att på sammansvärjningens väg vinna sina
företrädesvis politiska mål. Eller sammanfördes
folk av skilda klasser och samhällsställningar med
motsatta intressen. Man drev i senare fallet en
fredlig propaganda bland alla befolkningsklasser;
och man ville på övertygelsens väg vinna dem
för samhällets socialistiska omgestaltning. Eller
hänvände man sig i stället för till folkmassorna
endast till lagstiftarna, som man hoppades kunna
övertyga och med deras hjälp få den nya
ordningen genomförd, de voro de egentliga
demokraterna. Eller ville man slutligen på
experimentell väg, medelst försöks- eller jordbrukskolonier
visa socialismens genomförbarhet. Lyckades dessa,
skulle allt flera uppstå och samhället sålunda varda
så småningom omdanat. De voro de egentliga
“associalisterna“ eller kooperatörerna. Genom Marx
skapades i stället en för arbetarklassen över hela
världen gemensam taktik. “Arbetare i alla länder,
förenen eder!“ blev den paroll, under vilken de
skulle samlas, medan lystringsordet förut löd:
“alla människor äro bröder”[2] Idén till Marx’
paroll var dock icke alldeles ny[3]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
