- Project Runeberg -  Socialismen i Sverige 1770-1886. Bidrag till socialismens svenska historia i fyra fristående avdelningar /
67

(1913) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Samhälls-utopi och om utopism i allmänhet - Om utopierna i allmänhet och Ny värdesättning av speciellt den franska utopismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Att som Sombart bestrida marxismen praktisk
idealism är tvivelsutan icke riktigt[1]. Den finns
redan i proletariatets uppgift att som “exekutor
av samhällets fordran” förvärkliga den nya
ordningen[2]. I sina sällsamma, ofta framträdande
självmotsägelser har Marx förklarat proletariatet
icke ha några ideal att förvärkliga. Men detta
bör skrivas dels på hans motvilja för sin samtids
“ideologiska” fraseologi, dels ock på hans ensidiga
framhävande av produktionens allbetvingande makt
till samhällsordningarnas omgestaltning. När han
lämnar sina abstrakta undersökningar beträffande
den kapitalistiska produktionen och dess eget
undergrävande förlopp och i sina skrifter mera
direkt sysselsätter sig med proletariatets uppgift
i den historiska samhällsutvecklingen, bli de rent
ideella faktorerna hos honom även mera synbara.

Marx var själv “utopist” både när han t. ex.
förespår den kapitalistiska samhällsordningens plötsliga
sammanstörtande och när han i “Kommunistiska
manifestet” hävdar att samhällets utvecklingslinje
går i riktning mot socialism, den han tänker
förvärkligad i en “association” utan klasser, utan stat
och utan politik. Bäst uttalar han denna tanke
i “Das Elend der Philosophie“, som utkom året
före hans manifest, i den av Engels utgivna tyska
upplagan 1885. Här säger han, att “den
arbetande klassen skall under utvecklingens lopp sätta
i stället för det gamla borgerliga samhället en
association, som utesluter klasserna och deras
motsats, det skall ej häller mer finnas någon egentlig


[1] Sombart, Socialism etc., övers. 1911, s. 94.
[2] Jfr en akademisk avhandling “Social teleologi i
marxismen” av Uppsala-filosofen, prof. Hägerström i Uppsala
universitets årsskrift för 1909 — även utkommen i särtryck
s. å. — där Sombarts påstående i detta stycke vederlägges
på ett efter vårt förmenande lyckligt sätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmsosv/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free