Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Samhälls-utopi och om utopism i allmänhet - Om utopierna i allmänhet och Ny värdesättning av speciellt den franska utopismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
politisk makt just emedan den politiska makten
är det officiella uttrycket för klassmotsatsen inom
det borgerliga samhället” (s. 182). Diehl, som i
sitt nyligen till svenskan översatta arbete
“Socialismen etc.” lämnat en lyckad exposé av Marx’
historieuppfattning, har också kunnat säga, att
“det marxistiska systemet är icke mindre utopi ...
än alla övriga socialistiska och kommunistiska
system” (s. 76).
På Marx’ idé om en enda stor nationell
association har Bellamy byggt sin “utopi”. Det hela
nationen omfattande samhället är där organiserat
i ett enda stort syndikat. Manifestets
“association” är för övrigt en upprepning av saint
simonisternas “allmänna samhällsförening” och av Babeufs
“nationella samhällighet“.
Om Marx’ originalitet icke är så stor som man
på grund av uraktlåtenhet att ställa honom i
historiskt förhållande till sina närmaste föregångare
hittills ansett den vara, så har hans betydelse för
socialismen därigenom på intet vis lidit något
avbräck. Den kan jämföras t. ex. med den
betydelse Plato haft för »den idealistiskt-filosofiska
åskådningen. Hans idealism har fortlevat genom
tiderna nu i över två tusen år med samma
oförminskade livskraft. Om Plato säger Pontus Wikner
— vem skulle känna honom bättre än denna vår
blide filosof! — att han “ingenting annat gjort
än samlat tillhopa elementer, lånade från
allehanda före hans tid givna helleniska
bildningsformer ... men är platonismen alltför mycket ett
organiskt helt för att kunna betraktas såsom
produkten av en mekanisk sammansättning”[1]. Marx
har av sina föregångares teorier även bildat ett
organiskt helt, vars frukt är marxismen, liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
