- Project Runeberg -  Socialismen i Sverige 1770-1886. Bidrag till socialismens svenska historia i fyra fristående avdelningar /
92

(1913) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk socialism - Statssocialism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föräldrarna, huru kan man då begära att kärleken
skall kunna nedtysta hungern? Eller vad är väl
naturligare än att dessa barn, vilkas hjärtan aldrig
blivit värmda vid ömhetens barm, som aldrig
funnit annan vedergällning för dygden än
försakelse, omsider duka under för lastens lockelser
och sluta sin kamp med eländet och nöden, sonen
på fästning och dottern på bordellen?

Det återstår att kasta en blick även på
eganderätten och dess natur.

Om vi därvid åberopa ett offentligt yttrande av
socialismens häftigaste motståndare, hr Thiers, “att
själva grundvalen för all eganderätt är arbetet”,
så böra vi väl få hoppas att man icke skall kunna
tillvita oss ensidighet. Men månne denna princip
även är den gällande? Eller låtsar man sig kanske
icke känna dessa tusentals människor, som nu
arbeta utan hopp att någonsin få ega någonting?
Eller vem tillhör väl detta ståtliga hus: dem som
byggt det? Nej, visst icke! de äro kanske
husvilla. Vem dessa granna tyger? kanske dem som
tillvärkat dem? Nej, de äro höljda i trasor. Eller
åt vem tillredes dessa läckra måltider? Åt dem
som hämta skördarna ur jordens sköte? Nej, de ega
kanske icke bröd att stilla sin hunger. Och
emellertid lär ju hr Thiers även förklarat att
eganderätten är “en väsentlig del av mänskliga naturen”.
Har hr Thiers rätt häri och vem bland våra
motståndare vill jäva honom? Vad är det väl för
slags varelser alla dessa arbetare, dessa proletärer
som aldrig egt och aldrig kunna hoppas att ega
något alls? De skulle ju således icke häller vara
människor? Nog har väl ändock försynen tänkt
sig dem såsom sådana, ehuru samhället visserligen
uppbjudit sin förmåga för att omintetgöra dess värk.

Och efter allt detta, hurudan är då den ordning
som våra motståndare åberopa? Jo, styrkans och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmsosv/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free