Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk socialism - Federalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
världssamhällets, världsassociationens cell eller
grundval. Vill man tänka på att förvärkliga en ny
social organisation, så måste man, säger fourieristen,
börja med kommunen.
2. Svensk kommunalfederalist. —
Arbetskarlen Nils Nilsson alias Nils Herman Quiding
säger detsamma. Han säger sålunda i sina
“Förklaringar”, som åtfölja kvartupplagan av hans
samhällsbok “att sista säkra räddningen undan
mänsklighetens iråkade djupa fördärv måste sökas
på kommunallagstiftningens väg. Statens
deltagande kan icke omfatta den enskilde. Han ser
honom icke ens bland miljonerna. Staten är till
för dessa miljoner. Kommunen är till för den
enskilde”[1]. Quidings “distriktsförfattning” är
därför även förutsättningen och grundvillkoret för
genomförande av den internationalistiska
kommunalfederalism han utarbetat i en i detalj
genomtänkt plan. Problemet om världssamhällets
organisering reducerar sig till fastställandet av det
bästa systemet för kommunens organisation.
“Europas grundlag“ betecknades, då den utkom, av en
recensent, vilken Quiding i kvartupplagan av sin
bok åberopar, dock ledsamt nog utan att nämna
honom vid namn eller tidningen, där hans anmälan
stod, som “enastående såsom hela
världslitteraturens politiska avdelnings allra märkligaste
företeelse“, vilket värkligt intelligenta omdöme ingen
någorlunda underrättad person torde kunna eller
ens vilja jäva[2].
Liksom för Fourier och hans skola så är för Quiding
kommunen, den han hälst kallar krets, grundvalen för ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
