Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk socialism - Reformism och revolutionism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som förut med ord, försvara proletariatets sak.
Desto mera den stora massan vid en dylik katastrof
hunnit göra sig bekant med kommunismens
fredliga och människoälskande grundsatser, desto
mindre har man att befara den hämdlystnad, den
blodtörst och de fasor, som vanligtvis åtfölja
revolutionerna”.
Götrek utesluter sålunda icke under alla
omständigheter möjligheten av en omstörtning, en
revolution. Han står alltså häri många steg till
vänster om Bergman. Till “revolutionärer” räknar
Götrek “med största skäl” även de konservativa,
vilka “genom sitt ihärdiga spjärnande mot udden
mer än några andra göra ställningen kritisk”.
Samhällets fredliga reorganisation bör enligt Götrek
ske genom en successiv förändring av den
nuvarande lagstiftningen, som upprätthåller och skyddar
den enskildes eganderätt, i riktning mot
egendomsgemenskap, ty “tiden för massornas utveckling
låter icke på förhand bestämma sig och är
beroende av utvecklingen av de förhållanden, uti vilka
dessa massor leva, och kan därför endast småningom
gå för sig“.
Men för att även detta må förvärkligas, måste
proletariatets existens betryggas och en
demokratisk statsförfattning införas. Medlen till ernående
av detta övergångsstadium sammanfattas av honom
sålunda:
1. En genom lagstiftning åvägabrakt
inskränkning i den privata eganderätten, privategendomens
småningom skeende förvandling till samhällig
egendom t. ex. genom progressiva skatter och
inskränkning i arvsrätten till statens förmån. 2. Arbetarnas
sysselsättning i nationella värkstäder och fabriker
samt på nationalgodsen. 3. Alla barns uppfostran
på statens bekostnad, så att de från den tid de
kunna undvara den första modersvården,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
