Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ekonomisk socialism - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i juni 1829, såsom tidningen i sin anmälan själv
säger, i anledning av det otillfredsställande sätt,
varpå tidningarna i allmänhet refererade
oppositionens anföranden i riksdagen, varigenom den
utsattes för tadel och angrepp utan att “sällan
någon tidning ansåg sig kunna eller böra taga
de angripna i försvar”. Föll tidningen, såsom
P. Wieselgren påstår, “till märkbar del för sin
ömma omfamning av saint simonismen” (Sveriges
sköna litteratur, V: 212), så kan detta vara sannt,
men berodde tvivelsutan lika mycket och kanske
dock mäst på bladets övriga politiska ställning
som “riddarhusoppositionens” speciella organ och
de därav framkallade ständiga anfallen för att icke
säga överfallen från pressen i klump. Saint
simonismen var ett bland medlen att göra Hjerta
och hans tidning misstänkt hos en oreflekterande
och med förhållandena obekant allmänhet. Så
mycket påtagligare är detta, när man känner “Nya
Argus” ideliga anfall på honom och tidningen.
Vad C. J. L. Almquist beträffar är han en
borgerligt liberal i rätt nedstigande led från den
franska borgerliga revolutionens liberalism, men
följer noga sin tids socialistiska strömningar.
Särskilt i ett par av sina voluminösa sociala romaner
— Gabrièle Mimanso (1841—42) och “Tre fruar
i Småland” (1842—43) sysselsätter han sig med
saint simonismen och Fouriers falangstärsystem,
Louis Blanc och den revolutionära arbetarrörelsen
under Ludvig Filip. I “Tre fruar“ förflyttas vi
till en lantegendom i Småland, varest en litterär,
filantropisk, religiös dam, hovmarskalkinnan
Abelcrona på Blommenäs utvecklar i ett helt kapitel för
en informator, hr Medenberg, Fouriers falangstär.
Hon tillhör, förklarar hon, varken saint simonisterna,
kommunisterna eller Owens parti. Däremot anser
hon “tidevarvets största tanke till utrotande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
