Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- III. Ekonomisk socialism
- Arbetets frigörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arbetets frigörelse.
“Arbetets frigörelse, det är tidens egentliga
fråga”, förklarar Swederus i sin lilla skrift “Den
fattiges försvar mot rikedomen” (1850) samt
utförligare i sitt större värk “Om fattigväsendet”
(1847).
“Den fattige är, påstå vi, rätt och slätt fattig
därför att eganderätten icke fullt strängt och
konsekvent tillämpas”. Eganderätten, varmed
Swederus här förstår den individuella eganderätten, är
efter hans förmenande grundad i naturen — i
skapelseakten; och det är fördenskull eganderätten,
som skall vara grund för människans tillvaro, då
människan icke förmår upphäva det som ligger i
naturen. Samhällighetens drift hos människan
leder dock henne till gemensamma företag, varför
det visst icke är meningen att var och en skall
lita på sig själv, uträtta allt själv. Hon kan och bör
följa samhällighetsdriften och sålunda arbeta
tillsammans med andra. Men även “det allmännaste
och mäst gemensamma” övergår dock alltid till
sist till “ett särskilt och eget“. “Allt eget för
var och en person särskilt” är för honom en
naturrätt och en naturlag.
Egendomsgemensamheten upphäver personlighetsbegreppet, men på
det att arbetet skall få i frihet utvecklas och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:44 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/holmsosv/0142.html
