Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ekonomisk socialism - Kooperation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Betalningen av arbetet samt fördelningen av
affärsvinsten möta inga svårigheter. Man kan följa
samma grunder som hittills genom beräkning efter
dagsvärken och efter särskilda arbetsbeting samt
slutligen efter fördelning av överskottet, som eljes
vore principalens. Den förra fördelningen kunde
ske genom likvider varje vecka, den senare vid
varje kvartals eller halvårs bokslut.
“Kan icke inom arbetsfördelningen i vilket fack som hälst
var och en av de associerade besörja sitt arbete, frågar
Swederus, beräkna det efter särskild norm (t. ex. i brist av
bättre efter nu gällande norm för betingsarbete) och sedan
såsom tiondedels eller tjugondedels egare taga motsvarande
anpart i yrkets behållning? Kan icke en av dessa ha på
sin arbetsfördelningsandel sådant som principalen nu besörjer?
Kan icke denne också ha sitt beting och slutligen sin ena
lott såsom intressent för tiondedelen, tjugondedelen o. s. v. ?
Saken är ganska enkel och kommer att värkställas, så snart
arbetaren i allmänhet erövrat den bildning att han har en
översikt av sin ställning i medborgerligheten.“
Swederus är åtminstone i social-tekniskt
hänseende ”korporativ socialist” i likhet med Louis
Blanc och Lassalle på deras tid, Jaurés och Hertzka
i dag. Swederus’ samtida Bergman är det i ännu
högre grad, social-organisatoriskt sett.
Bergman sammanfattar i sin bok om den sociala
frågan “den nya ekonomins” grundsatser sålunda:
Alla produktiva fonder i industri och jordbruk bli
samegendom. I förhållande till de förut såvitt möjligt uträknade
förbrukningsbehoven sättas dessa i värksamhet av dem, vilkas
arbete omedelbart förlänar dem rätt till deltagande i denna
kollektiva egendom. Genom denna industrins och rättens
anordning kan varje medborgare bli omedelbart egare, alla
värkliga behovs tillfredsställande tillförsäkras, den ene står
i broderlig samdräkt med den andre, kapitalerna utnyttjas
för alla och tillåtas ej mera att utsuga massan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
