Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ekonomisk socialism - Första ansats till svensk arbetaropinion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjort en invit till en diskussion i ämnet. Artikeln,
som går genom två av tidningens nummer,
nämligen för den 22 och 25 juni, åberopar sig på
Louis Blanc’s Arbetets organisation, Burets arbete
om arbetsklassens elände i Frankrike och England
samt 1808 års upplaga av Fouriers Theorie des
quatre mouvements m. fl.
Samma afton som de bekanta marsoroligheterna
utbröto i Stockholm, den 18 mars 1848, håller
kapten Fahnehjelm i bildningscirkeln föredrag om
järnvägarna — han är en av cirkelns flitigaste
föredragshållare samt en tid även dess ordförande —;
prof. Stephens om aktning hos arbetsklassen och
om aktning för arbetsklassen samt en k. sekter
Hedlund om greve Rudenschölds bekanta
allmogeskola på Leckö vid Vänern.
Femårsdagen av bildningscirkelns stiftande firas
med en fäst å De la Croix’ salong den 27 oktober
1850. Den var besökt av så många som salongen
och dess läktare kunde rymma eller 1,000
personer. Efter ett hälsningstal av cirkelns dåvarande
ordf. F. Th. Borg, håller “representanten av den
andliga kommunismen inom bildningscirkeln”
skeppsbyggmästare Andersson föredrag om huru han
tänker bildningscirkeln skall komma att se ut efter
10 och 95 år, då den vid senare tillfället firar sin
sekularfäst. Han gör ock cirkeln sin reverens
samt fredar den för varje misstanke att vara “en
kommunistisk och socialistisk klubb“. En fästen
refererande tidning “Demokraten” antecknar att
denna ursäkt “föreföll mången obehövlig”, men
tillägger ändock att hr Anderssons förklaring
värkade “ganska lugnande”.
Anmärkningsvärt är ock det anförande, som
bildningscirkelns sekreterare kammarjunkaren E.
M. C. Pontin därpå höll. Han anställer en
jämförelse mellan forntidens slaveri och vår tids
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
