- Project Runeberg -  Socialismen i Sverige 1770-1886. Bidrag till socialismens svenska historia i fyra fristående avdelningar /
185

(1913) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ekonomisk socialism - Proletariatet som produkt av kapitalism och industrialism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fabriksmässigt. Därigenom har den hittillsvarande
medelklassen, i synnerhet den mindre hantvärksmästaren
blivit allt mer ruinerad, arbetarnas forna läge helt
och hållet förändrat och tvänne nya klasser, som
småningom uppsluka alla de övriga, ha
uppkommit, nämligen 1. de stora kapitalisternas klass, som
i alla i industriellt hänseende fortskridande länder
nästan uteslutande är i besittning av de
förnödenheter, som för livets bibehållande behövas och av
de medel (maskiner, fabriker, värkstäder),
varmedelst dessa förnödenheter bli åtkomliga. Detta
är den klass, som kallas bourgeois eller bourgeoisi,
2. de ingenting egandes klass, som är tvungen att
sälja sin arbetskraft till bourgeoisklassen endast
för att erhålla levnadsbehoven. Men då de båda
parterna vid denna handel ej äro till varandra i lika
ställning utan fördelarna alltid på bourgeoisins sida,
så måste de ingenting egande foga sig efter de
av bourgeoisin föreslagna dåliga villkoren. Denna
av bourgeoisin beroende klass kallas proletärernas
klass eller det förut nämnda proletariatet.

De bägge stora samhällsklasserna, bourgeoisin
och proletariatet, skola i anseende till deras olika
samhällsställning och intressen förr eller senare
ställa sig som tvänne fientliga makter mot
varandra. Striden kan ej undvikas. Den gäller
samhället; den gäller mänskligheten och dess framtid.”

“Det vore skäl”, menar dock Götrek, “att den,
medan ännu tid är, bilades. En våldsam
omstörtning, en revolution är oundviklig, såvida ej
en reform på fredlig väg dessförinnan beredes ...
Under sådana förhållanden kunna vår tids politici
ej utgöra mer än tvänne partier, antingen äro de
reformvänner eller revolutionärer.”

Utan sitt föregående studium av saint simonismen
skulle Götrek icke ha kunnat ge en så klar bild
som den han här ger av proletariatets uppkomst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmsosv/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free