Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ekonomisk socialism - Saint simonismen i Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betecknar som den sista, sammanfattar han i 14
punkter. Han förklarar sig här “icke varit eller vara
anhängare av någon sekt, något parti, kotteri eller
organiserad fraktion av samhället”; önskar ej häller
bli “anhängare av någon sekt vare sig politisk
eller religiös”. Han “tror sig ännu se mycket
nyttigt, mycket upplysande i saint simonistiska
sektens läror och skrifter”, men tycker sig tillika
däri se misstag och brister. “Det förra tror han
sig böra följa med uppmärksamhet; de senare
kunna bliva föremål för hans ogillande, men ej
för hans åtlöje eller gäckeri”.
Att göra Hjerta och hans tidning till speciella
anhängare av saint simonismen — vad däremot
Götrek var innan han övergick till Cabet[1] —
torde, av det vi här anfört, icke kunna anses vara
överensstämmande med de faktiska förhållandena
eller i övrigt med hans många reservationer och
uttalanden, vida fler än dem vi här kunnat
omnämna. Ej häller förmärkes någon som hälst saint
simonism vare sig i hans riksdagsvärksamhet eller
i de senare av honom utgivna tidningarna
”Budbäraren”, en politisk och litterär veckoskrift, som
utkom några månader under 1851—52, samt
”Stockholmsbladet”, en politisk tidning, utkommen
lika kort tid under 1838—39. Saint simonismen
var då visserligen för flera år sedan avsomnad som
rörelse, men i sin anmälan den 13 dec. 1851 av
“Budbäraren” yttrar Hjerta dessa icke så alldeles
betydelselösa ord:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
